Böcker av Monika Häägg

Böcker av Monika Häägg
Solbarnet, Månguden, Isvintern, Kungsgården, Jag spelar min roll, Grevens slott, Augustimörker, Varulvens spår

måndag 5 december 2016

Morgonstjärnan av Pierce Brown


Jag har tidigare skrivit om Rött uppror och Gyllene sonen av Pierce Brown. Nu har jag också läst Morgonstjärnan, tredje och sista delen i en riktigt spännande Sience fiction-serie.

Darrow växte upp som en av de Röda, de lägst stående, de som arbetar under slavliknande förhållanden i planeten Mars gruvor. I första delen ansluter han sig till rebellerna Ares söner och omformas till att likna de Gyllene, den härskande klassen. I slutet av andra delen blir han förrådd och fängslad och flera av hans närmaste vänner dödas. Tredje delen startar med att han sedan lång tid tillbaka hålls isolerad och fångad. Han bara väntar på sin avrättning. Allt hopp är ute och drömmen om en värld där alla människor är jämlika och inte uppdelade i klasser verkar omöjlig att uppnå.

Morgonstjärnan är minst lika spännande, om inte ännu mer spännande än de två första delarna. Jag har visserligen fortfarande en del emot våldsinslagen och jargongen som finns mellan de rebelliska och den något onödigt ungdomliga tonen, som inte känns trovärdig. Även i sagorna krävs en viss ålder för att upprorsmakare ska kunna leda folkmassor. Men berättelsen är så spännande att jag har överseende med detta. Det här är en välkomponerad framtidssaga med mängder av överraskningar för läsaren. Jag kommer på mig själv med att tycka det är en aning tomt när sista kapitlet är läst. Trots att jag haft trilogins huvudpersoner som sällskap i mer än femtonhundra sidor.


Monika

Morgonstjärnan hos Adlibris/Bokus/CDON

torsdag 1 december 2016

The lady in the van av Alan Bennett


Den engelska skådespelerskan Maggie Smith är en av mina favoriter. Nyligen såg jag filmen The lady in the van, där Maggie spelar en excentrisk gammal kvinna som lever sitt liv i en skåpbil. Eftersom filmen bygger på boken The lady in the van av Alan Bennett blev jag nyfiken och lånade den på biblioteket.

The lady in the van är en liten tunn bok, som innehåller två noveller. Titelnovellen utspelar sig från början av 1970-talet och ca femton år framåt. Den hemlösa kvinnan miss Shephard parkerar sin skåpbil framför författaren Alan Bennetts hus i London. Mellan den gamla damen och författaren uppstår en slags ofrivillig relation. I andra novellen som heter Fader vår får läsaren följa läraren Denis Midgley som tillbringar några dagar vid sin faders dödsbädd.

Jag blir verkligen inte besviken när jag läser de här två novellerna. Det hade annars varit lätt att tycka att novellen The lady in the van blir tråkig eftersom jag redan sett filmen, men Alan Bennets sätt att skriva ger historian nya dimensioner och den tragikomiska texten är helt underbar. Även den andra novellen har en komisk touch, trots den ganska sorgliga berättelsen. Jag blir verkligen nyfiken på att läsa mer av Alan Bennett.


Monika

The lady in the van hos Adlibris/Bokus/CDON

tisdag 22 november 2016

Sommar på strandpromenaden av Jenny Colgan


Jag har tidigare läst Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan. Nu har jag också läst fortsättningen som heter Sommar på strandpromenaden.

Romanen utspelar sig återigen i det lilla fiskeläget i Cornwall. Den energiska bagerskan Polly Waterford är lycklig. Hennes bageri går väldigt bra och hon har flyttat in i en fyr tillsammans med sin amerikanske pojkvän Huckle. Hos henne bor också den lilla lunnefågeln Neil, som envist stannat kvar hos henne trots att hon försökt att återförena honom med sin egen art. Allt är frid och fröjd när sommaren närmar sig. Plötsligt förändras allt när bageriets ägare Mrs Manse avlider och hennes släkt börjar ställa orimliga krav. Polly måste också skiljas från sin älskade lunnefågel och dessutom blir pojkvännen hastigt hemkallad till USA. Hela Pollys trygga och lyckliga värld vänds upp och ner.

I en sådan här roman måste givetvis huvudkaraktären tryckas rejält ner i skokängorna för att det återigen ska bli spännande att läsa om hennes kamp för tillvaron. Men Polly är så klart en envis person som aldrig ger upp och eftersom boken är feelgood så kan läsaren vara ganska säker på att allt kommer att sluta lyckligt. Boken är på det hela taget trevlig och mot slutet ganska spännande, men jag tycker att inledningen är en aning segdragen. Jag vet inte varför författaren envisas med att nästan i detalj berätta om vad som hänt i första boken. Jag vet redan vad som hänt och behöver inte uppdateras om första boken. När väl den biten är avklarad tar boken fart och den är sedan nästan lika trevlig och underhållande som Det lilla bageriet på strandpromenaden. Nu väntar nästa del i serien: Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden. Lämpligt nog för mig kom den ut på svenska i november och nu har jag fått en avisering från mitt bibliotek att den finns att hämta.


Monika

Sommar på strandpromenaden hos Adlibris/Bokus/CDON

lördag 12 november 2016

Det blå mellan himmel och hav av Susan Abulhawa


Författaren Susan Abulhawa föddes i Kuwait 1970 av palestinska föräldrar som var på flykt från Israel efter sexdagarskriget och hon är idag bosatt i USA. Det blå mellan himmel och hav är hennes andra roman.

Det blå mellan himmel och hav är en berättelse om en släkt som flyr från Palestina till Gaza 1948. Historian berättas av den tioårige Khaled som är svårt chockad efter ett israeliskt granatanfall. Han kommunicerar bara genom blinkningar, samtidigt som han rör sig genom de nästan sextio åren sedan 1948. Huvudpersonen är hans mormor Nazmiyeh, som föder en lång rad barn och under sitt liv får möta stor sorg och smärta, men ändå har en förmåga att finna glädje i vardagslivets vedermödor som flykting. Amerikanskan Nur kommer till Gaza för att hjälpa Khaled, och samtidigt hittar hon sitt eget ursprung.

Det här är en stundtals poetisk och vacker berättelse, men samtidigt en grym berättelse om den behandling som palestinier fått utstå under mer än femtio år av israeliskt maktutövande. Det är nästan ofattbart att människor ändå, mitt i detta kaos av förnedring och omänsklig behandling, fortsätter att försöka leva sina liv på ett så normalt sätt som möjligt. Susan Abulhawa har en fantastisk förmåga att återge känslor och berätta på ett inlevelsefullt sätt om denna förfärliga tid i vår historia. Hon har tidigare utkommit med Morgon i Jenin som blev en stor internationell framgång. Jag kommer säkert att läsa den romanen också.


Monika

Det blå mellan himmel och hav hos Adlibris/Bokus/CDON

Tack vare Winn-Dixie av Kate DiCamillo


Jag har tidigare läst den underbara barnboken Edward Tulanes fantastiska resa. Nu har jag också läst Tack vare Winn-Dixie av Kate DiCamillo.

Boken handlar om flickan Opal som nyligen flyttat till en ny stad tillsammans med sin pappa som hon kallar för predikanten. Flickan känner sig ensam, men en dag möter hon en fantastisk hund, som hon kallar för Winn-Dixie. Genom hunden träffar hon en rad olika människor och får vara med om 
många spännande händelser.

Det här är en fin historia om att hitta nya vänner och att inte ha förutfattade meningar om det okända. Eward Tulanes fantastiska resa är en riktig pärla, och den här boken av samma författare är nästan lika bra. Som jag påpekade efter första boken, så är dessa barnböcker skrivna på ett sätt som gör dem väldigt intressanta även för vuxna läsare. Jag har stor behållning av de här berättelserna. Säkert kommer jag att leta upp fler böcker av Cate DiCamillo.


Monika

Tack vare Winn-Dixie hos Adlibris/Bokus/CDON

onsdag 9 november 2016

Isvintern i ny skepnad

Min tredje bok om bronsåldersflickan Fry har nu utkommit i ännu en ny skepnad. I juni blev boken e-bok och nu finns den också att köpa som mjukpärm/pocket. 2010 utkom den med hårdpärm och det finns fortfarande ett fåtal ex kvar att köpa.
Isvintern är tredje delen och fortsättningen på Solbarnet och Månguden. Fjärde och sista delen heter Kungsgården.
Handlingen utspelar sig under bronsåldern i Halmstadstrakten och södra Halland. Hela serien handlar om en föräldralös flicka som är ett Solbarn och utvald av Solgudinnan. Mellan Solgudinnan och Månguden pågår en kamp om vem som är den största guden, men egentligen är det människornas kamp om makten över området, som idag kan jämföras med södra Halland.
I tredje boken blir det vinter och väldigt kallt. Fry blir jagad av vargar, men räddad av den starke främlingen Tore som välkomnas på kungsgården. Men Mångudens tjänare Ulv hyser tvivel om Tores avsikter med sitt besök.
Isvintern och de andra böckerna kan läsas av både ung och gammal. Jag har haft mycket vuxna läsare till denna bokserie som är skriven för ungdomar. Ibland har hela släkter läst den, från gamla mormorsmor till minsta barnbarnsbarnet på tolv år. Jag ser också ofta att serien används som högläsning.
Nu finns tredje boken som pocket, liksom Solbarnet som är första delen.


Monika

Isvintern som mjukpärm/pocket hos Adlibris/Bokus/CDON

fredag 4 november 2016

Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty


Den här romanen har jag funderat länge på att läsa. Några dagar innan jag skulle åka till Spanien var jag på mitt bibliotek, och där på en hylla stod Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty. En pocketvariant som liksom ropade till mig att jag borde ta den med mig som ett lätt bagage.

Öppnas i händelse av min död handlar om tre olika familjer, som alla har en koppling till varandra. I första familjen är huvudkaraktären Cecilia, som bor i Sidney, en gift kvinna med barn och mitt i livet. När hon går upp på vinden för att leta efter något råkar hon hitta ett brev från sin make, och hon förstår genast att brevet är skrivet till henne, men inte ska öppnas förrän maken är död. Men han lever fortfarande och hon kan inte låta bli att öppna det. I den andra familjen är Tess huvudkaraktär, också en gift kvinna med barn, men som bor i Melbourne. I hastigt mod reser hon till sin mamma i Sidney och tar sonen Liam med sig. Den tredje familjen är den äldre Rachel, vars dotter blev mördad innan hon fyllt arton år. De tre kvinnorna och deras familjer vävs tillsammans av en rad händelser.

Det här är en roman som fångade mig direkt från första sidan. Det finns dolda hemligheter och det blir därigenom väldigt spännande att läsa. Jag tror ändå att man som läsare måste ha lite tålamod i starten. Det är tre olika historier som startar och därigenom ganska många karaktärer som presenteras, vilket kan för den otålige göra att man släpper boken och inte ger den en chans. Jag är ganska envis, så för mig var det inga problem. Romanen låg länge på New York Times bästsäljarlista och det är jag inte förvånad över.
Det finns fler översatta romaner av Liane Moriarty. I år har utkommit Stora små lögner och i april nästa år utkommer Andras vänner. Jag kommer nog att testa fler romaner av författaren.


Monika

Öppnas i händelse av min död hos Adlibris/Bokus/CDON

lördag 29 oktober 2016

Dödens skugga av James Runcie

När jag reste till Spanien i förra veckan hade jag givetvis med mig några böcker. Det bästa med långa resdagar är att det går att läsa väldigt mycket. En av romanerna var Dödens skugga av James Runcie. Boken är första delen i en serie som kallas för Morden i Grantchester och jag blev intresserad av serien när jag förstod att den ligger till grund för TV-serien Grantchester som jag följt på SVT i två säsonger.

Dödens skugga handlar om den unge kyrkoherden Sidney Chambers i den lilla byn Grantchester som ligger strax utanför Cambridge. Det är tidigt 1950-tal och på sin fritid blir Sidney mer eller mindre frivilligt, en klurig lösare av olika brottsfall. Han är en charmerande man som gärna tar sig tid med människors olika bekymmer och hans trevliga sätt gör honom väldigt användbar för polisen. Han blir också god vän med polisinspektör Geordie Keating som han regelbundet dricker en och annan öl tillsammans med. Sidney Chambers söker också kärleken, och finner målet för sin längtan i vännen Amanda Kendall, som sorgligt nog ser honom som en mycket god vän och inte en framtida make.

Det här är en trevlig deckare utan alltför blodiga inslag. Miljön i den lilla byn är mysig och givetvis är också Sidney Chambers en sympatisk person. TV-serien är väldigt välgjord och betydligt bättre än Morden i Midsomer, som jag tröttnat på för länge sedan. Att den utspelar sig i 1950-talet är också en pluspoäng. Men jag läser ändå boken med en liten gäspning, kanske beroende på att jag känner igen alltför mycket från avsnitten på TV. Funderar en del över om jag upplevt det mer spännande om jag inte sett TV-serien, som tydligen kommer att visas i ytterligare en tredje säsong och dessutom en julspecial. Det finns fler delar i serien, men de har än så länge endast utkommit på engelska. I dagsläget är jag inte jättesugen på att läsa någon fortsättning.


Monika

Dödens skugga hos Adlibris/Bokus/CDON

torsdag 27 oktober 2016

Vandringar i Torrevieja

Vandring i Torrevieja
Jag har tagit en liten paus i mitt skrivande och rest med flyg till Alicante i Spanien. En vän till mig bor under stora delar av året i Torrevieja, och jag blev väldigt glad när jag blev inbjuden att bo hos henne.
Jag funderade inte så mycket över vilket väder som jag kunde förvänta mig. Tänkte nog att bara det blir en del sol och något varmare än i Sverige så är jag nöjd. Men över tjugofem grader varje dag och underbara ljumna kvällar var långt över förväntan. 
Hav och palmer i Torrevieja
Min vän Madeleine vet att jag älskar havet så hon hade gjort upp ett program med långa vandringar längs med kusten. Jag fick träffa flera av Madeleines vänner och en av dagarna badade vi lerbad, vilket gav mycket skratt och en skön känsla i huden.
Kosert med Torrevieja symfoniorkester
En av kvällarna var vi också på konsert med Torreviejas symfoniorkester i det nybyggda auditoriet med plats för 2000 besökare. En konsert med musik av Dvorak och Mozart.
Torrevieja auditorium

Det fanns givetvis gott om båtar i Torrevieja
Nu är jag tillbaka i det svenska höstmörkret med påfyllda glädje- och solbatterier.


Monika

fredag 14 oktober 2016

Hennes nya namn av Elena Ferrante


En romansvit som just nu går som en löpeld genom det läsande Sverige är Elena Ferrantes böcker om de två barndomsvännerna Lila och Elena. Jag har tidigare läst Min fantastiska väninna som är första delen. Nyligen utkom Hennes nya namn på svenska och givetvis stod jag i bibliotekets kö och lyckades vara en av de första som fick låna den.

Elena Ferrante är en italiensk författare som skriver under pseudonym. Hon debuterade redan 1992 och har fortsatt att förbli anonym. Nyligen avslöjades dock att Ferrante med stor sannolikhet är den Italienska översättaren Anita Raja.

Hennes nya namn tar vid där första delen i romansviten slutar. Lila gifter sig vid bara sexton års ålder med charkuterihandlaren Stefano Carracci, men redan innan bröllopsnatten inser hon att hon gjort ett misstag. Hon försöker på alla sätt ta sig ur äktenskapet men får finna sig i att leva sitt liv med en våldsam man hon inte älskar. Elena fortsätter däremot att studera och tar så småningom som en av få från de fattiga kvarteren i Neapel en studentexamen. Elena får sedan också möjlighet att studera på universitet. Av hälsoskäl får Lila en vistelse på semesterön Ischia, och hon ordnar genast så att Elena får följa med som en betald sällskapsdam. Men vistelsen på ön får stora konsekvenser både för Lila och Elena.

Jag tyckte mycket om första delen och är nu, efter att ha läst andra delen, ännu mer imponerad. Jag sugs in i de båda kvinnornas värld, som hela tiden beskrivs utifrån relationen och mötena mellan de två väninnorna. Det finns något gåtfullt och samtidigt mänskligt i texten, som på ett inträngande sätt visar på svårt det är att ta sig ur ett klassamhälle. Jag slukar sidorna och blir nästan arg när jag märker att jag närmar mig slutet. Jag får den där typiska ”boksaknaden” som ibland uppstår. I januari 2017 utkommer Den som stannar, den som går, tredje delen på svenska. Jag tror jag kollar om jag kan ställa mig i bibliotekets kö redan nu, eller ska jag göra ett försök med att läsa den på engelska, trots att jag inte gillar att läsa på engelska?

Monika


Hennes nya namn hos Adlibris/Bokus/CDON

lördag 8 oktober 2016

Efter oss - föreningen Arbetarskrivare


Jag har tidigare skrivit om att jag medverkar som en av författarna i föreningen Arbetarskrivares tionde antologi. Nu har jag också läst alla texter, noveller och  poesi som skrivits av trettiosju olika författare. Eftersom jag enbart medverkar med novellen Det var inte ditt fel, tycker jag att det går bra att jag också skriver en liten recension av övriga författares bidrag till Efter oss. Jag lyfter alltså ut min egen del och tittar på de andras.

Medverkande författare:
Razak Aboud, Carola Ankarborg, Bengt Berg, Sam Carlquist
Isabell Dahlberg, Crister Enander, David Ericsson, Micke Evhammar, Towe
Falk, Oscar García, Nguse Habte Hadege, Benny Holmberg, Kalle Holmqvist,
Monika Häägg, Henrik Johansson, Åke Johansson, Anna Jörgensdotter,
Torgny Karnstedt, Fred Lane, David Liljemark, Pia Lindestrand, Erik
Löfvendahl, Jasim Mohamed, Jane Morén, Robert Nyberg, Pelle Olsson, Cecilia Persson,
Erik Pousette, Freke Räihä, Jan-Ewert Strömbäck, Andreas Svanberg,
Anamarija Todorov, Aino Trosell, Sven Wernström, Charlotte Wikhall, Jenny Wrangborg,
Annamaya Öhlund.

Det som bland annat slår mig när jag läser texterna är hur olika de är. Hade texterna skrivits av en och samma författare hade det funnits ett igenkännande i varje text, nu blir varje del en överraskning och det är väldigt positivt. Det andra som också går som en röd tråd genom alla texter är att det är god litteratur. Inte någon text känns dålig, de är välarbetade, dock lyser vissa mer än andra, men det är inte någon gång jag sitter och tänker att en text är dålig. Jag vill ge en eloge till redaktören Victor Estby som har gjort ett gott arbete.

Några texter fastnar mer i mitt minne, och det är kanske mer beroende på tycke och smak. Allt är subjektivt och någon annan som läser antologin fastnar förmodligen för några andra texter.
En text som för mig lyser extra är Micke Evhammars Samtal vid ett cafébord. Den handlar om  ett möte med en okänd man, som på dessa få sidor hinner berätta en berörande historia. Nguse Habte Hadeges Väntan på Lampedusas första solstrålar (översättning av Eva-Lena Magnusson-Collin) är också en text som går rakt in i hjärtat. Jasim Mohameds dikt Vid tobakskiosken är också i sin korthet en text som lyser extra mycket.
Jag skulle kunna plocka ut många fler berörande texter ur antologin, den innehåller mycket. Några författare blir kanske ibland lite väl agitatoriska i sin iver att berätta om missförhållanden i samhället. Men återigen tillbaka till att de faktiskt ändå inte är dåliga, det är verkligen god litteratur.

Läs Efter oss och följ med in i tankar och berättande om vår värld och vårt samhälle, i stort och smått, så som det ser ut idag.

Texterna finns också som ljudbok.

Monika


Efter oss hos Adlibris/Bokus/CDON

torsdag 29 september 2016

Där gryningen dröjer av Anna Lihammer


Jag har tidigare läst Medan mörkret faller och Än skyddar natten av Anna Lihammer. Nu har jag också läst den nyligen utkomna och tredje delen Där gryningen dröjer. Kriminalserien som skildrar 1930-talets Sverige och Europa i nazismens skugga. Anna Lihammer är också en duktig historier som skrivit en rad faktaböcker, bland annat Vikingatidens härskare, som jag också läst och skrivit om.

Där gryningen dröjer utspelar sig 1936 och olympiaden i Berlin står i fokus. Kommissarie Carl Hell är precis på väg att resa till olympiaden, som ovillig säkerhetsman för vissa prominenta svenska gäster, när han stoppas av ett brutalt mord. Gärningsmannen verkar given, men ett av offren har överlevt och svävar mellan liv och död. Kan den unga överlevande kvinnan vakna upp och berätta vad som hände? Polissyster Maria Gustavsson blir kommenderad att vaka över kvinnan. Samtidigt får läsaren tillbakablickar till en polarexpedition som 1913 försöker hitta spår efter den försvunna Andrée-expeditionen. Resan som skulle varat en månad blir fast i mörkret och får uppleva ett år av mörker, is och kyla. De deltagande männen återvänder förändrade.

Jag läser nu för tiden sällan kriminalromaner, speciellt inte polisromaner, men den här serien har fått mig fullständigt fast och jag tror till och med att tredje delen är den bästa. Den ingående skildringen av de fastfrusna männen i Arktis är en skildring av människans totala nedbrytning, som jag tycker Anna Lihammer har fångat med en stor förmåga till inlevelse. Hur känns det att bli lämnad i fruktansvärd kyla och totalt mörker med ytterst lite proviant och med isbjörnarna som ständiga jägare efter både människor och deras lilla matförråd.
Jag hoppas verkligen att Anna Lihammer fortsätter skriva på den här serien för den är fantastisk välskriven, spännande och en god skildring av ett historiskt skede.


Monika 

Där gryningen dröjer hos Adlibris/Bokus/CDON

fredag 23 september 2016

Kul med respons från läsare - Varulvens spår


Då och då dimper det ner reaktioner och till och med recensioner från läsare. Nu i veckan har jag fått trevliga bokrecensioner från en skolklass i Gävle. De har läst Varulvens spår, andra boken i serien Monsterjägarna och jag som författare blir lite rörd när jag bläddrar bland den stora högen av ”bokblad” som klassen och läraren skickat till mig.

De tycker bl. a. att boken är läskig, bra, spännande och en del har plitat ner lättläst, vilket är precis vad jag vill att den ska vara. Spännande och lättläst. Flera har gett den 5 svampar/5, alltså högsta betyg.

Nåja, lite negativt finns det också. Någon har tyckt att den var tråkig och bara gett den 2 svampar, men en bok kan ju faktiskt inte passa alla. Det vore märkligt. Vi tycker olika och så ska det vara. Dessutom är vi olika som läsare. Monsterjägarna är främst till för dem som nyligen lärt sig läsa eller som inte kan läsa själva. Jag kan tänka mig att det finns flera i en klass som kanske har kommit mycket längre i sitt läsande. Då passar inte Varulvens spår.
Jag skulle i stället rekommendera dessa att läsa min serie om Solbarnet. Den brukar passa alla åldrar, oavsett ålder. Till den serien har jag haft många äldre läsare, till och med upp i pensionsålder. Och tanterna på 90 år har älskat böckerna, likaväl som barnbarnet på 11 år.

Det är väldigt superroligt att få ett stort kuvert med recensioner. Jag tackar eleverna i Gävle!


Monika

tisdag 20 september 2016

Efter oss - antologi Arbetarskrivare i Sverige


Bokmässan i Göteborg startar den 22 september. Den dagen släpps på Bokmässan också föreningen Arbetarskrivares nya antologi Efter oss. Det är trettiosju författare i Sverige som bidragit med noveller och texter och jag är en av författarna.
Min novell heter Det var inte ditt fel. Jag känner mig väldigt stolt över att få vara med i detta sammanhang.
Följande författare medverkar:
Razak Aboud, Carola Ankarborg, Bengt Berg, Sam Carlquist
Isabell Dahlberg, Crister Enander, David Ericsson, Micke Evhammar, Towe
Falk, Oscar García, Nguse Habte Hadege, Benny Holmberg, Kalle Holmqvist,

Monika Häägg, Henrik Johansson, Åke Johansson, Anna Jörgensdotter,
Torgny Karnstedt, Fred Lane, David Liljemark, Pia Lindestrand, Erik
Löfvendahl, Jasim Mohamed, Jane Morén, Robert Nyberg, Pelle Olsson, Cecilia Persson,
Erik Pousette, Freke Räihä, Jan-Ewert Strömbäck, Andreas Svanberg,
Anamarija Todorov, Aino Trosell, Sven Wernström, Charlotte Wikhall, Jenny Wrangborg, 
Annamaya Öhlund

Antologin finns också som ljudbok. Lyssna på Det var inte ditt fel eller varför inte passa på att lyssna på samtliga texter i boken.

Det går också bra att köpa antologin hos föreningen Arbetarskrivare eller hos nätbokhandlarna.


Monika

Efter oss hos Adlibris/Bokus

söndag 18 september 2016

Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan


Jag läser väldigt blandat. Ibland klassiker, ibland fantasy, ibland ungdomsböcker eller en och annan barnbok. Inte så ofta deckare, för dem är jag ganska trött på. Nu har jag läst en feelgood som tydligen blivit väldigt populär i år. Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan som är första delen i en trilogi.

Romanen handlar om Polly som råkat i trubbel. Pojkvännen och sambon har drivit deras gemensamma företag i konkurs. De har skulder upp över öronen. Allt är botten. Det är då som Polly hittar en billig usel lägenhet ovanpå ett nerlagt bageri. Hon vill bo ensam och försöka hitta tillbaka i sitt liv, söka nytt arbete och förhoppningsvis så småningom komma på fötter. Lägenheten råkar vara i ett litet fiskesamhälle och med hjälp av sitt stora intresse för brödbakning börjar hon sin mödosamma väg tillbaka. Polly hittar också otroligt nog en skadad lunnefågel och faktiskt också en hel del nya vänner.

Det här är verkligen feelgood. En kvinna som är fullständigt nertryckt i skorna, men med en stark och okuvlig vilja. Hon är full av energi och inget tycks vara svårt. På några få månader hinner denna superkvinna att nästan genomföra ett helt liv, med både äventyr och olycklig kärlek. Men som det ska i feelgood så slutar allt lyckligt. Jag gillar boken, kanske mest för att jag får en känsla av Robinson Crusoe-vilja. Robinson som fixade och trixade allt på en obebodd ö var en av mina favoriter förr i tiden, och det finns lite Robinson-känsla i den här boken. Däremot tycker jag att det mot slutet går lite väl fort i svängarna och det verkar som att författaren fick bråttom avsluta boken. Men den är tillräckligt trevlig och kul för att jag ska prova att läsa andra delen Sommar på strandpromenaden och kanske också Jul i det lillabageriet som är den tredje delen och utkommer på svenska lämpligt i november.


Monika 

Det lilla bageriet på strandpromenaden hos Adlibris/Bokus/CDON

lördag 17 september 2016

Bra recensioner av böckerna om Solbarnet


Mina böcker om Solbarnet har några år på nacken, men är ändå fortfarande aktuella. Inom kort kommer Isvintern tredje boken i serien som storpocket och idag upptäckte jag en fantastisk recension av hela serien hos Emma på bokbloggen Bokzoem – en blogg om ungdomsböcker.

Emma har gett Solbarnet fantastiska 5/5 stjärnor och skriver bl. a. så här:
 ”Jag skulle rekommendera boken till de som- liksom jag tidigare- sitter fast i en lässvacka. Solbarnet är en mysig bok som inte kräver så mycket ansträngning och man glider som på ett palmblad bland de vackra beskrivningarna mellan bokens sidor. Jag skulle även säga att det som står på Monikas visitkort är sant; boken passar alla åldrar! Du behöver inte heller vara ett stort fan av bronsåldern, bara du gillar att läsa spännande böcker så är du och den här boken perfekta för varandra!”

Och så här skriver hon om Månguden, andra boken, som hon också ger 5/5 stjärnor:
 ”Jag vet inte hur hon gör det, men Monika Häägg har lyckats igen! Liksom den första boken var den andra boken riktigt spännande, innehållande målande beskrivningar och en massa äventyr. Redan i första boken får vi träffa Hervor som jag har haft väldigt blandade åsikter om men som jag i andra boken älskar. Jag har dessutom börjat shippa Hervor och Fry och nu väntar jag med spänning på vad som kommer att hända med deras vänskap i tredje boken!

Och jag som författare tackar och niger. Det är läsarnas ord som får mig att fortsätta skriva.

Läs recensionerna i sin helhet hos Bokzoem:



Se fler recensioner på min websida monikahaagg.se

Monika

Solbarnet hos Adlibris/Bokus/CDON

torsdag 15 september 2016

Marstal – resans mål

Segelfartyg vid Ærø
Jag har gjort en liten hösttripp till Danmark. En hösttripp som blev en sommartripp. Tre dagar med över 25 grader kan väl kallas för sommar, även om det enligt kalendern är höst.

Jag har alltsedan jag läste Vi de drunknade av Carsten Jensen närt en dröm om att få komma till Marstal på Ærø, som ligger söder om Fyn. Och nu har det äntligen blivit verklighet.
Hotel Ole Lunds Gaard i Kalundborg har en mysig uteservering på innergården
Jag och min trogne reskamrat från sommarens resor med sommarkort tog den här gången bilen över Helsingborg-Helsingör och körde sedan genom Själland via Fredrikssund och Kalundborg, och sedan Stora Bältbron till Odense. En något längre tur än närmaste vägen, men förmodligen mycket vackrare.

Vi bodde sedan två nätter i det lilla samhället Tommerup söder om Odense. Bra boende, men kanske lite väl stilla och ”lukket” en måndagskväll i september.
Sagoön Ærø - vy från färjan 
Via den trevliga staden Svendsborg tog vi färjan (som tar ca 75 minuter) till Ærøskøbing. Bara färjeturen var värt hela resan! Så klart underbart väder, men också fantastiskt vackert med alla småöar som hela tiden dyker upp. Sedan stiger Ærø upp som en hägring i fjärran. Den brukar kallas för en sagans ö, och det vill jag nog också likna den vid. Mängder med färgglada småhus från 1700- och 1800-talet.
Klinter på Ærø
Under hela dagen körde vi runt ön och givetvis blev det ett besök i Marstal. Resans mål. God lunch (eller frokost som man säger i Danmark) på Fru Berg, en liten fiskerestaurant i hamnen. 
Minnesmonument i Marstal
I hamnen finns också ett monument över alla sjömän som förlorade livet under de två världskrigen.
Kyrkan i Marstal
Marstal har varit ett stort sjöfartssamhälle (vilket avspeglar sig i Carsten Jensens bok, som jag verkligen kan rekommendera) och givetvis hängde det segelskepp i taket på den vita kyrkan från 1700-talet. Utanför kyrkan fanns också en minnestavla över alla från Marstal som dog under de två stora krigen.
Ærøskøbing


Hotellet där Sixten Sparre och Elvira Madigan bodde
Efter ännu en underbar färjetur tillbaka avslutade vi kvällen i Svendborg. En stad som jag kan rekommendera. Nere i hamnen finns ännu hotellet kvar där det berömda och tragiska paret Sixten Sparre och Elvira Madigan bodde under en månads tid. Vi gick dock inte till hotellet utan tog istället en ”dejlig” räkmacka.

Morgonen efter styrde vi bilen hemåt. 
Lejre museum
Vi passade på att besöka Lejremuseum. En plats med storslagen historia.  Här sägs det att Danmarks vagga stod. Platsen är inte långt från Roskilde, som sedan blev Danmarks hjärta. Men under tusen år fram till 1000-talet var detta ett mycket mäktigt vikingasamhälle. 
Gravhög och Lejre museum
I landskapet runtomkring finns en skeppssättning och flera stora gravar. 
Långhus i Lejre är markerade med låga torvvallar
På höjden ovanför har också utgrävningar funnit stora långhus, som nu är markerade med små torvvallar, vilket gör att besökaren får en känsla för hur stora de var.

Nöjd kan jag konstatera att Danmark är mycket mer än Helsingör och Köpenhamn.


Monika

lördag 10 september 2016

Alberte och friheten samt Bara Alberte av Cora Sandel


Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om Alberte och Jakob som är första delen i trilogin om Alberte av Cora Sandel. Nu har jag också läst Alberte och friheten samt Bara Alberte, de två sista delarna. Författarnamnet är pseudonym för Sara Fabricius som var född och uppvuxen i Norge, men också levde en längre tid i Paris och 1921 flyttade till Sverige med sin make skulptören Anders Jönsson, som hon skilde sig ifrån under 1920-talet. Sara Fabricius fortsatte bo i Sverige och avled i Uppsala 1974.

I första delen får läsaren följa huvudkaraktären Albertes uppväxt i en liten stad i norra Norge.
I andra delen försöker Alberte skapa sig en frihet i Paris. Föräldrarna är döda och Alberte försöker försörja sig som sporadisk skribent och modell för konstnärer. Hon befinner sig i internationella konstnärskretsar och söker både kärlek men också friheten. Hennes ekonomi är urusel och hon lever mer eller mindre i misär. Friheten kostar.

I tredje delen har Alberte fått en son tillsammans med konstnären Sivert, som hon egentligen inte hyser någon större kärlek till. Deras relation är bara en konstellation runt det gemensamma barnet. Återigen längtar hon efter ensamhet och frihet, men hon möter också kärleken och till slut tar hon klivet vidare till ett eget författarskap.

De här tre romanerna har jag slukat. Jag har fascinerats av den ingående skildringen av Alberte och hennes tankar om livet, arbetet och kärleken. Första romanen utkom redan 1926, men känns ändå väldigt aktuell i vårt nutida samhälle. Så vitt jag vet är det stora delar av Sara Fabricius eget liv som är insprängt i dessa böcker. De kom inte ut förrän efter hennes skilsmässa från den svenske konstnären.
Nu är jag sugen på att läsa en biografi om henne. Jag vill också läsa fler av hennes romaner.


Monika

Alberte-trilogin hos Adlibris/Bokus

fredag 2 september 2016

Elisabeth Jönsson skriver om Augustimörker


Författaren och gymnasieläraren Elisabeth Jönsson har skrivit en bra recension av min roman Augustimörker.

”Monika Häägg lyckas med Augustimörker att skickligt väva samman feelgood- med kriminalromanens kännetecken.



Monika  

Augustimörker hos Adlibris/Bokus/CDON

söndag 21 augusti 2016

Alberte och Jakob av Cora Sandel


Då och då läser jag klassiker, romaner som jag inte fångat upp tidigare i mitt långa läsliv. Alberte och Jakob är första delen i en trilogi som är skriven av pseudonymen Cora Sandel. Norska som egentligen hette Sara Fabricius ( 1880-1974).

Alberte och Jakob handlar om Alberte, som är instängd i en familj med hårda sociala regler och lever i en skvallrande småstad, långt uppe i norra Norge. Det är mörkt och kallt. Alberte  är en katastrofalt blyg och omöjlig person, som växer upp i slutet av 1800-talet. Jakob, hennes bror, bryter sig loss, men Alberte känner någons slags solidaritet med sina föräldrar. Hon vet att de skulle bli ännu olyckligare och ensamma om också hon lämnar. Bakom fasaden hör läsaren Albertes innersta röst. Hon är trots allt en person med stor integritet och vilja.

Cora Sandel var 46 år när hon 1926 debuterade med denna roman, som i stort bygger på hennes eget liv och uppväxt. Trots att det gått så lång tid och romanen skildrar en tid som för länge sedan försvunnit, så känns ändå Albertes tankar levande och aktuella. Jag kan se mig själv i henne. Trots att jag föddes mer än 70 år efter Sara Fabricius, och har levt i en helt annan tid. Jag är djupt imponerad av hennes sätt att skriva och beskriva. När jag läser blir jag Alberte. Fenomenalt. Jag har redan börjat läsa Alberte och Friheten, andra delen i serien.


Monika

Alberte och Jakob hos Bokus/