Böcker av Monika Häägg

Böcker av Monika Häägg
Solbarnet, Månguden, Isvintern, Kungsgården, Jag spelar min roll, Grevens slott, Augustimörker, Varulvens spår

torsdag 29 september 2016

Där gryningen dröjer av Anna Lihammer


Jag har tidigare läst Medan mörkret faller och Än skyddar natten av Anna Lihammer. Nu har jag också läst den nyligen utkomna och tredje delen Där gryningen dröjer. Kriminalserien som skildrar 1930-talets Sverige och Europa i nazismens skugga. Anna Lihammer är också en duktig historier som skrivit en rad faktaböcker, bland annat Vikingatidens härskare, som jag också läst och skrivit om.

Där gryningen dröjer utspelar sig 1936 och olympiaden i Berlin står i fokus. Kommissarie Carl Hell är precis på väg att resa till olympiaden, som ovillig säkerhetsman för vissa prominenta svenska gäster, när han stoppas av ett brutalt mord. Gärningsmannen verkar given, men ett av offren har överlevt och svävar mellan liv och död. Kan den unga överlevande kvinnan vakna upp och berätta vad som hände? Polissyster Maria Gustavsson blir kommenderad att vaka över kvinnan. Samtidigt får läsaren tillbakablickar till en polarexpedition som 1913 försöker hitta spår efter den försvunna Andrée-expeditionen. Resan som skulle varat en månad blir fast i mörkret och får uppleva ett år av mörker, is och kyla. De deltagande männen återvänder förändrade.

Jag läser nu för tiden sällan kriminalromaner, speciellt inte polisromaner, men den här serien har fått mig fullständigt fast och jag tror till och med att tredje delen är den bästa. Den ingående skildringen av de fastfrusna männen i Arktis är en skildring av människans totala nedbrytning, som jag tycker Anna Lihammer har fångat med en stor förmåga till inlevelse. Hur känns det att bli lämnad i fruktansvärd kyla och totalt mörker med ytterst lite proviant och med isbjörnarna som ständiga jägare efter både människor och deras lilla matförråd.
Jag hoppas verkligen att Anna Lihammer fortsätter skriva på den här serien för den är fantastisk välskriven, spännande och en god skildring av ett historiskt skede.


Monika 

Där gryningen dröjer hos Adlibris/Bokus/CDON

fredag 23 september 2016

Kul med respons från läsare - Varulvens spår


Då och då dimper det ner reaktioner och till och med recensioner från läsare. Nu i veckan har jag fått trevliga bokrecensioner från en skolklass i Gävle. De har läst Varulvens spår, andra boken i serien Monsterjägarna och jag som författare blir lite rörd när jag bläddrar bland den stora högen av ”bokblad” som klassen och läraren skickat till mig.

De tycker bl. a. att boken är läskig, bra, spännande och en del har plitat ner lättläst, vilket är precis vad jag vill att den ska vara. Spännande och lättläst. Flera har gett den 5 svampar/5, alltså högsta betyg.

Nåja, lite negativt finns det också. Någon har tyckt att den var tråkig och bara gett den 2 svampar, men en bok kan ju faktiskt inte passa alla. Det vore märkligt. Vi tycker olika och så ska det vara. Dessutom är vi olika som läsare. Monsterjägarna är främst till för dem som nyligen lärt sig läsa eller som inte kan läsa själva. Jag kan tänka mig att det finns flera i en klass som kanske har kommit mycket längre i sitt läsande. Då passar inte Varulvens spår.
Jag skulle i stället rekommendera dessa att läsa min serie om Solbarnet. Den brukar passa alla åldrar, oavsett ålder. Till den serien har jag haft många äldre läsare, till och med upp i pensionsålder. Och tanterna på 90 år har älskat böckerna, likaväl som barnbarnet på 11 år.

Det är väldigt superroligt att få ett stort kuvert med recensioner. Jag tackar eleverna i Gävle!


Monika

tisdag 20 september 2016

Efter oss - antologi Arbetarskrivare i Sverige


Bokmässan i Göteborg startar den 22 september. Den dagen släpps på Bokmässan också föreningen Arbetarskrivares nya antologi Efter oss. Det är trettiosju författare i Sverige som bidragit med noveller och texter och jag är en av författarna.
Min novell heter Det var inte ditt fel. Jag känner mig väldigt stolt över att få vara med i detta sammanhang.
Följande författare medverkar:
Razak Aboud, Carola Ankarborg, Bengt Berg, Sam Carlquist
Isabell Dahlberg, Crister Enander, David Ericsson, Micke Evhammar, Towe
Falk, Oscar García, Nguse Habte Hadege, Benny Holmberg, Kalle Holmqvist,

Monika Häägg, Henrik Johansson, Åke Johansson, Anna Jörgensdotter,
Torgny Karnstedt, Fred Lane, David Liljemark, Pia Lindestrand, Erik
Löfvendahl, Jasim Mohamed, Jane Morén, Robert Nyberg, Pelle Olsson, Cecilia Persson,
Erik Pousette, Freke Räihä, Jan-Ewert Strömbäck, Andreas Svanberg,
Anamarija Todorov, Aino Trosell, Sven Wernström, Charlotte Wikhall, Jenny Wrangborg, 
Annamaya Öhlund

Antologin finns också som ljudbok. Lyssna på Det var inte ditt fel eller varför inte passa på att lyssna på samtliga texter i boken.

Det går också bra att köpa antologin hos föreningen Arbetarskrivare eller hos nätbokhandlarna.


Monika

Efter oss hos Adlibris/Bokus

söndag 18 september 2016

Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan


Jag läser väldigt blandat. Ibland klassiker, ibland fantasy, ibland ungdomsböcker eller en och annan barnbok. Inte så ofta deckare, för dem är jag ganska trött på. Nu har jag läst en feelgood som tydligen blivit väldigt populär i år. Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan som är första delen i en trilogi.

Romanen handlar om Polly som råkat i trubbel. Pojkvännen och sambon har drivit deras gemensamma företag i konkurs. De har skulder upp över öronen. Allt är botten. Det är då som Polly hittar en billig usel lägenhet ovanpå ett nerlagt bageri. Hon vill bo ensam och försöka hitta tillbaka i sitt liv, söka nytt arbete och förhoppningsvis så småningom komma på fötter. Lägenheten råkar vara i ett litet fiskesamhälle och med hjälp av sitt stora intresse för brödbakning börjar hon sin mödosamma väg tillbaka. Polly hittar också otroligt nog en skadad lunnefågel och faktiskt också en hel del nya vänner.

Det här är verkligen feelgood. En kvinna som är fullständigt nertryckt i skorna, men med en stark och okuvlig vilja. Hon är full av energi och inget tycks vara svårt. På några få månader hinner denna superkvinna att nästan genomföra ett helt liv, med både äventyr och olycklig kärlek. Men som det ska i feelgood så slutar allt lyckligt. Jag gillar boken, kanske mest för att jag får en känsla av Robinson Crusoe-vilja. Robinson som fixade och trixade allt på en obebodd ö var en av mina favoriter förr i tiden, och det finns lite Robinson-känsla i den här boken. Däremot tycker jag att det mot slutet går lite väl fort i svängarna och det verkar som att författaren fick bråttom avsluta boken. Men den är tillräckligt trevlig och kul för att jag ska prova att läsa andra delen Sommar på strandpromenaden och kanske också Jul i det lillabageriet som är den tredje delen och utkommer på svenska lämpligt i november.


Monika 

Det lilla bageriet på strandpromenaden hos Adlibris/Bokus/CDON

lördag 17 september 2016

Bra recensioner av böckerna om Solbarnet


Mina böcker om Solbarnet har några år på nacken, men är ändå fortfarande aktuella. Inom kort kommer Isvintern tredje boken i serien som storpocket och idag upptäckte jag en fantastisk recension av hela serien hos Emma på bokbloggen Bokzoem – en blogg om ungdomsböcker.

Emma har gett Solbarnet fantastiska 5/5 stjärnor och skriver bl. a. så här:
 ”Jag skulle rekommendera boken till de som- liksom jag tidigare- sitter fast i en lässvacka. Solbarnet är en mysig bok som inte kräver så mycket ansträngning och man glider som på ett palmblad bland de vackra beskrivningarna mellan bokens sidor. Jag skulle även säga att det som står på Monikas visitkort är sant; boken passar alla åldrar! Du behöver inte heller vara ett stort fan av bronsåldern, bara du gillar att läsa spännande böcker så är du och den här boken perfekta för varandra!”

Och så här skriver hon om Månguden, andra boken, som hon också ger 5/5 stjärnor:
 ”Jag vet inte hur hon gör det, men Monika Häägg har lyckats igen! Liksom den första boken var den andra boken riktigt spännande, innehållande målande beskrivningar och en massa äventyr. Redan i första boken får vi träffa Hervor som jag har haft väldigt blandade åsikter om men som jag i andra boken älskar. Jag har dessutom börjat shippa Hervor och Fry och nu väntar jag med spänning på vad som kommer att hända med deras vänskap i tredje boken!

Och jag som författare tackar och niger. Det är läsarnas ord som får mig att fortsätta skriva.

Läs recensionerna i sin helhet hos Bokzoem:



Se fler recensioner på min websida monikahaagg.se

Monika

Solbarnet hos Adlibris/Bokus/CDON

torsdag 15 september 2016

Marstal – resans mål

Segelfartyg vid Ærø
Jag har gjort en liten hösttripp till Danmark. En hösttripp som blev en sommartripp. Tre dagar med över 25 grader kan väl kallas för sommar, även om det enligt kalendern är höst.

Jag har alltsedan jag läste Vi de drunknade av Carsten Jensen närt en dröm om att få komma till Marstal på Ærø, som ligger söder om Fyn. Och nu har det äntligen blivit verklighet.
Hotel Ole Lunds Gaard i Kalundborg har en mysig uteservering på innergården
Jag och min trogne reskamrat från sommarens resor med sommarkort tog den här gången bilen över Helsingborg-Helsingör och körde sedan genom Själland via Fredrikssund och Kalundborg, och sedan Stora Bältbron till Odense. En något längre tur än närmaste vägen, men förmodligen mycket vackrare.

Vi bodde sedan två nätter i det lilla samhället Tommerup söder om Odense. Bra boende, men kanske lite väl stilla och ”lukket” en måndagskväll i september.
Sagoön Ærø - vy från färjan 
Via den trevliga staden Svendsborg tog vi färjan (som tar ca 75 minuter) till Ærøskøbing. Bara färjeturen var värt hela resan! Så klart underbart väder, men också fantastiskt vackert med alla småöar som hela tiden dyker upp. Sedan stiger Ærø upp som en hägring i fjärran. Den brukar kallas för en sagans ö, och det vill jag nog också likna den vid. Mängder med färgglada småhus från 1700- och 1800-talet.
Klinter på Ærø
Under hela dagen körde vi runt ön och givetvis blev det ett besök i Marstal. Resans mål. God lunch (eller frokost som man säger i Danmark) på Fru Berg, en liten fiskerestaurant i hamnen. 
Minnesmonument i Marstal
I hamnen finns också ett monument över alla sjömän som förlorade livet under de två världskrigen.
Kyrkan i Marstal
Marstal har varit ett stort sjöfartssamhälle (vilket avspeglar sig i Carsten Jensens bok, som jag verkligen kan rekommendera) och givetvis hängde det segelskepp i taket på den vita kyrkan från 1700-talet. Utanför kyrkan fanns också en minnestavla över alla från Marstal som dog under de två stora krigen.
Ærøskøbing


Hotellet där Sixten Sparre och Elvira Madigan bodde
Efter ännu en underbar färjetur tillbaka avslutade vi kvällen i Svendborg. En stad som jag kan rekommendera. Nere i hamnen finns ännu hotellet kvar där det berömda och tragiska paret Sixten Sparre och Elvira Madigan bodde under en månads tid. Vi gick dock inte till hotellet utan tog istället en ”dejlig” räkmacka.

Morgonen efter styrde vi bilen hemåt. 
Lejre museum
Vi passade på att besöka Lejremuseum. En plats med storslagen historia.  Här sägs det att Danmarks vagga stod. Platsen är inte långt från Roskilde, som sedan blev Danmarks hjärta. Men under tusen år fram till 1000-talet var detta ett mycket mäktigt vikingasamhälle. 
Gravhög och Lejre museum
I landskapet runtomkring finns en skeppssättning och flera stora gravar. 
Långhus i Lejre är markerade med låga torvvallar
På höjden ovanför har också utgrävningar funnit stora långhus, som nu är markerade med små torvvallar, vilket gör att besökaren får en känsla för hur stora de var.

Nöjd kan jag konstatera att Danmark är mycket mer än Helsingör och Köpenhamn.


Monika

lördag 10 september 2016

Alberte och friheten samt Bara Alberte av Cora Sandel


Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om Alberte och Jakob som är första delen i trilogin om Alberte av Cora Sandel. Nu har jag också läst Alberte och friheten samt Bara Alberte, de två sista delarna. Författarnamnet är pseudonym för Sara Fabricius som var född och uppvuxen i Norge, men också levde en längre tid i Paris och 1921 flyttade till Sverige med sin make skulptören Anders Jönsson, som hon skilde sig ifrån under 1920-talet. Sara Fabricius fortsatte bo i Sverige och avled i Uppsala 1974.

I första delen får läsaren följa huvudkaraktären Albertes uppväxt i en liten stad i norra Norge.
I andra delen försöker Alberte skapa sig en frihet i Paris. Föräldrarna är döda och Alberte försöker försörja sig som sporadisk skribent och modell för konstnärer. Hon befinner sig i internationella konstnärskretsar och söker både kärlek men också friheten. Hennes ekonomi är urusel och hon lever mer eller mindre i misär. Friheten kostar.

I tredje delen har Alberte fått en son tillsammans med konstnären Sivert, som hon egentligen inte hyser någon större kärlek till. Deras relation är bara en konstellation runt det gemensamma barnet. Återigen längtar hon efter ensamhet och frihet, men hon möter också kärleken och till slut tar hon klivet vidare till ett eget författarskap.

De här tre romanerna har jag slukat. Jag har fascinerats av den ingående skildringen av Alberte och hennes tankar om livet, arbetet och kärleken. Första romanen utkom redan 1926, men känns ändå väldigt aktuell i vårt nutida samhälle. Så vitt jag vet är det stora delar av Sara Fabricius eget liv som är insprängt i dessa böcker. De kom inte ut förrän efter hennes skilsmässa från den svenske konstnären.
Nu är jag sugen på att läsa en biografi om henne. Jag vill också läsa fler av hennes romaner.


Monika

Alberte-trilogin hos Adlibris/Bokus

fredag 2 september 2016

Elisabeth Jönsson skriver om Augustimörker


Författaren och gymnasieläraren Elisabeth Jönsson har skrivit en bra recension av min roman Augustimörker.

”Monika Häägg lyckas med Augustimörker att skickligt väva samman feelgood- med kriminalromanens kännetecken.



Monika  

Augustimörker hos Adlibris/Bokus/CDON

söndag 21 augusti 2016

Alberte och Jakob av Cora Sandel


Då och då läser jag klassiker, romaner som jag inte fångat upp tidigare i mitt långa läsliv. Alberte och Jakob är första delen i en trilogi som är skriven av pseudonymen Cora Sandel. Norska som egentligen hette Sara Fabricius ( 1880-1974).

Alberte och Jakob handlar om Alberte, som är instängd i en familj med hårda sociala regler och lever i en skvallrande småstad, långt uppe i norra Norge. Det är mörkt och kallt. Alberte  är en katastrofalt blyg och omöjlig person, som växer upp i slutet av 1800-talet. Jakob, hennes bror, bryter sig loss, men Alberte känner någons slags solidaritet med sina föräldrar. Hon vet att de skulle bli ännu olyckligare och ensamma om också hon lämnar. Bakom fasaden hör läsaren Albertes innersta röst. Hon är trots allt en person med stor integritet och vilja.

Cora Sandel var 46 år när hon 1926 debuterade med denna roman, som i stort bygger på hennes eget liv och uppväxt. Trots att det gått så lång tid och romanen skildrar en tid som för länge sedan försvunnit, så känns ändå Albertes tankar levande och aktuella. Jag kan se mig själv i henne. Trots att jag föddes mer än 70 år efter Sara Fabricius, och har levt i en helt annan tid. Jag är djupt imponerad av hennes sätt att skriva och beskriva. När jag läser blir jag Alberte. Fenomenalt. Jag har redan börjat läsa Alberte och Friheten, andra delen i serien.


Monika

Alberte och Jakob hos Bokus/

måndag 15 augusti 2016

Sommarkort - Helsingborg III

Stortorget Helsingborg anlades redan 1693
Under perioden 15 juni – 15 augusti har jag rest tjugotre resor med sommarkort på Hallands- och Skånetrafiken. Under de två månaderna har jag åkt fritt med tåg och buss i de båda regionerna. Ett spännande, trevligt och miljövänligt sätt att resa.
I dag gick sista resan och jag valde att åka med öresundståget till Helsingborg, precis som första resan jag gjorde den 15 juni. 
Pålsjö skog med många, stora och vackra lövträd
Den här gången tog jag en buss till Pålsjö skog, som ligger i norra delen av Helsingborg. Jag gick sedan på slingrande stigar genom lövskogen ner till havet. 
Pålsjö paviljong
I skogen finns Pålsjö paviljong, som jag besökt för några år sedan. Det är ett trevligt kafé med både glass och våfflor.
Pålsjö kallbadhus
Vid Pålsjö nyrenoverade kallbadhus passade jag på att ta en glass och sitta på den öppna terrassen med vy över sundet, Helsingör och alla färjorna som trafikerar mellan de båda städerna.
Färjor mellan Helsingborg och Helsingör
Jag vandrade sedan utmed strandpromenaden in mot Helsingborgs centrum. Utmed promenaden finns många bryggor och möjligheter till bad.
Strandpromenaden Helsingborg
Jag och Ulf, min trogne medresenär under många av sommarens resor, avslutade sedan med lunch i Helsingborg, och en avkopplande stund vid Stortorget. Vi passade också på att köpa med oss några wienerbröd från anrika Fahlmans konditori innan vi tog öresundståget tillbaka till Halmstad.

Ett väldigt roligt sommarresande är därmed till ända. Jag kan verkligen rekommendera alla att prova detta sätt att resa. Väldigt lugnt, enkelt, billigt och avkopplande.


Monika


lördag 13 augusti 2016

Mer människa: tankar om livet och den tid vi lever i av Elisabeth Jönsson


Elisabeth Jönsson är utbildad kommunikatör och gymnasielärare. Hon arbetar som lärare och undervisar i medier och kommunikation. Hon har ett stort intresse för kultur och livsfrågor och mycket tankar om samhället och hur vi lever våra liv. 2010 startade hon därför inspirations- och kulturprojektet Punctum saliens. Ett projekt som syftar till att lyfta estetiska och humana värden, väcka skaparglädje och ge själslig inspiration och livskraft. Jag har tidigare skrivit om hennes böcker Berika och värna livet: tio uppdrag förskaparglädje och själslig inspiration (utkom 2012) samt Kulturdagboken (utkom 2014). Nu har jag också läst den lilla behändiga boken Mer människa: tankar omlivet och den tid vi lever i.

I boken delar författaren med sig av sitt sätt att se på och förhålla sig till livet. Något som mynnar ut i tre livsvägar: viljan till kunskap, viljan till skönhet och viljan att göra skillnad. Boken bygger delvis på tidigare publicerade texter inom projektet Punctum saliens.
Författaren skriver mycket om att hitta hem i sin egen takt, att leva efter sin egen rytm och att inte leva utifrån andras förväntningar. Att inte bli en kugge i ett samhällsmaskineri där allt mäts i mest pengar och flest anmärkningsvärda titlar. Vårt samhälle snurrar mer och mer snabbt och när hastigheten ökar blir det bara ytan vi hinner uppfatta. Utrymmet för eftertänksamhet, fördjupad kunskap och nyansrikedom minskar.

Elisabeth Jönsson försöker i sin bok att slå ett slag för en mänskligare och vackrare värld. De tre livsvägarna som beskrivs ovan är en god måttstock att hålla sig till. Något för varje människa att stanna upp och reflektera över. Viljan till kunskap tycker jag är självklar, inte bara för kunskapen i ett framtida yrke utan också för att kunna leva livet och tänka självständigt och kritiskt. Viljan till skönhet behövs dagligen, och viljan att göra skillnad inte bara i stora samhällsskeenden utan också i den egna personliga sfären, som små droppar i ett oändligt hav, små droppar som ändå tillsammans gör en skillnad.
Det här är en stillsam, vacker och eftertänksam bok som jag tycker alla människor, ung som gammal, borde läsa.


Monika

Mer människa hos Adlibris/Bokus/CDON

torsdag 11 augusti 2016

Sommarkort - Glumslöv-Borstahusen

Skåneleden mellan Glumslöv och Borstahusen
Sista veckan med fria resor på Hallands- och Skånetrafiken. Under perioden 15 juni – 15 augusti har jag rest med sommarkort på tåg och buss i de båda regionerna. Ett fantastiskt sätt att ”semestra” – miljövänligt och väldigt spännande.
I går gjorde jag en av de sista resorna, och den här gången blev det pågatåg från Halmstad till Helsingborg och sedan nytt pågatåg till Glumslöv, norr om Landskrona. När jag klev av tåget anslöt jag till Skåneleden och vandrade ner för branta backar mot sundet och den lilla hamnen Sundvik där det en gång i tiden fanns ett tegelbruk. Längs kuststräckan Helsingborg-Landskrona fanns som mest ca 40 tegelbruk, kanske inte något man tänker på när man följer den fantastiskt vackra Skåneleden utmed havet.
Sundet och Ven som en ständig följeslagare vid Skåneleden
Jag valde denna dag att vandra från Glumslöv till Borstahusen, norr om Landskrona. En sträcka som är ca 9 km med många branta backar och trappor att klättra i uppför stupen, men vandraren får lön för mödan i en fantastisk utsikt över sundet och Ven. Vädret var väldigt blåsigt, och det hängde hotfullt en del regntunga moln, men jag hade tagit på mig både vindjacka och letat upp en mössa ur vinterförrådet. Kändes lite konstigt med mössa i augusti, men jag kan säga att den gjorde nytta! Dock fick vantarna stanna i ryggsäcken, så kallt var det inte.
Skåneleden mellan Glumslöv och Borstahusen
Regnet höll sig borta och då och då tittade solen fram. Jag avslutade vandringen i Borstahusen, det lilla fiskeläget som grundades på 1700-talet av bröderna Borste, som också givit det sitt namn. När jag kom fram kunde jag konstatera att det här nog var den vackraste vandringsled jag någonsin gått. Den här delen av Skåneleden kan jag verkligen rekommendera!
Borstahusen - avslutning på min vandring med Skåneleden
Sedan hoppade jag och mitt trogna ressällskap på en buss till Landskrona där vi passade på att äta lunch innan vi tog tåget tillbaka till Halmstad. Och jo, regnet kom lagom till att vi satte oss på tåget.


Monika


onsdag 10 augusti 2016

Sommarkort - Malmö II

Ribersborgs kallbadhus i Malmö
Sommarens resor med sommarkort på Hallands- och Skånetrafiken går mot sitt slut. Jag har under perioden 15 juni – 15 augusti rest fritt på tåg och buss i de båda regionerna. Både spännande och bra för miljön.
I går var jag en andra gång i Malmö, och den här gången hade jag en egen guide. Min barndomsvän, som under vår uppväxt bodde granne med mig, flyttade för många år sedan till Malmö. För några år sedan återupptog vi kontakten via sociala medier och vi har därefter träffats några gånger i Halmstad. Nu blev jag personligen hämtad på stationen och sedan blev det en guidning genom många intressanta platser i Malmö.
Tourning Torso i Malmö
Vi startade med att ta bussen till det nya området Västra hamnen och monumentet Tourning Torso, som är nordens högsta skyskrapa. 
Trevliga bostäder i Västra hamnen, Malmö
Bostadsområdet vilar på en utfyllnad av havet och på platsen fanns tidigare bland annat Kockums fartygstillverkning.
Öresundsbron - vy från strandpromenaden i Malmö
Vi fortsatte sedan via strandpromenaden till Ribersborgs kallbadhus, eller ”Ribban” som det också kallas för. Badet är en vacker byggnad från 1898 och där passade vi på att ta en fika i lä från de starka vindarna. 
Ribershus - bostadsområde med funkishus från 1938
Min guide talade sig också varm för Ribershus, ett bostadsområde med utsikt över havet, som är byggt i funkisstil redan 1938.
Malmö stadsbibliotek
Vi passerade sedan Malmö museum och passade på att ta ett glas vin i Slottsträdgårdens café innan vi gjorde ett besök på det underbart vackra stadsbiblioteket.
Dagen gick väldigt fort och vi avslutade med middag på trevliga restaurangen Mosaik vid Stortorget.
Min guide följde mig sedan till stationen och jag tackade för en väldigt trevlig dag i Malmö.


Monika


söndag 7 augusti 2016

Gyllene sonen av Pierce Brown


Jag har tidigare läst Rött uppror av Pierce Brown. Första delen i en sience fiction-trilogi. Nu har jag också läst Gyllene sonen, som är andra delen.

Gyllene sonen handlar om Darrow, som växte upp som en av de Röda under jord på planeten Mars. Under hela sin uppväxt visste han inte att planeten var koloniserad och att det går att leva ovan jord. Människorna är uppdelade i olika färger, där Röda är lägst stående och de Gyllene är den styrande klassen. De Röda sliter hårt med gruvarbete och dör tidigt. I första boken ansluter sig Darrow till rebellgruppen Ares söner. Han blir den Gyllene Darrow au Andromedus och blandar sig med de allra främsta familjerna. Planen är att han ska infiltrera systemet inifrån. Han skaffar sig Gyllene vänner som är beredda att offra allt för honom, men han vet också att han kommer att svika sina vänner.

De här böckerna är riktigt spännande. En slags framtida klasskamp – fattiga mot rika. Mycket text, men med en spänning som ständigt är närvarande, och med många tvära kast där knappt läsaren hinner med i den snabba och oförutsägbara utvecklingen. Vem är vän och vem är fiende? Darrow är en superhjälte, men kommer han att vinna? Jag ser framemot att läsa Morgonstjärnan, sista delen i trilogin, som utkommer i oktober.


Monika

Gyllene sonen hos Adlibris/Bokus/CDON

lördag 6 augusti 2016

Sommarkort - Lund-Uppåkra

Lunds domkyrka
Nu börjar mina resor med sommarkortet på Hallands- och Skånetrafiken komma till slutändan. Från den 15 juni har jag rest fritt med tåg och buss i de båda regionerna. Den 15 augusti är sista resdag och det har blivit många spännande möten med både kultur och historia. Energisnålt och miljövänligt.

Trevlig och lummig trädgård i Lund, som gjord för paus
Under torsdagen och fredagen gjorde jag ett besök hos min kära svåger och svägerska i Lund. Jag lämnade ett regnigt Halmstad på torsdagsmorgonen och tog öresundståget till ett betydligt torrare och soligare Lund och sedan anslutande stadsbuss hem till min släkt och en välbehövlig paus i deras trädgård.

Lunds historiska museum
Målet för dagen var Lunds historiska museum och specialutställningen med upphittade föremål i Uppåkra. Tyvärr var utställningen utlånad till en vikingautställning i Tyskland, så vi fick nöja oss med diverse övrig historia. 
Mumiehand på Lunds historiska museum
Visst var det mycket att titta på, inte minst kuriosakabinettet med Kilian Stobaeus samlingar av naturalier och kuriosa. Där fanns allt från en mumiehand till anorack av tarmskinn. 
Anorack av tarmskinn på Lunds historiska museum
Men så klart saknade jag utställningen Barbaricum och föremålen från Uppåkra (utställningen är tillbaka 2017, så då får det kanske bli ett nytt besök).
Många små gator med rosor och stockrosor i Lund
Vi tog sedan en promenad genom Lunds små gator och en liten rundtur i Botaniska trädgården. Senare på eftermiddagen gjorde jag och min svägerska en promenad genom ett av Lunds många mysiga koloniområden.
Många koloniområden i Lund
På fredagen tog vi bussen till Uppåkra för att gå en guidad tur vid platsen för Skandinaviens största och fyndrikaste och mest långvariga järnåldersstad. 
Ulrika Randver - bra guide vid Uppåkra arkeologiska center
Där vi idag bara kan se åkermark fanns under perioden 100 f.Kr. till 1000-talet en tät bebyggelse på en yta som var över 40 hektar. Här har hittats långhus, verkstäder, ett stort kulthus, mängder med mynt och smycken samt en gigantisk hallbyggnad som var i bruk under 800 år. Läs mer om Uppåkra arkeologiska center.
Jag och mitt ressällskap fick en mycket intressant guidning och berättande på platsen. Jag vill ge en stor guldstjärna till guiden Ulrika Randver, och jag kan verkligen rekommendera ett besök vid Uppåkra. 
Kafé, utställning och shop vid Uppåkra arkeologiska center
Dessutom finns där ett trevligt kafé med goda tårtbitar.
Nöjda med denna tvådagarstur i historiskt tecken tog vi sedan öresundståget tillbaka till Halmstad.


Monika


måndag 1 augusti 2016

Sommarkort - Ven

Kyrkbacken, Backafall - Ven
Nu reser jag de sista veckorna med sommarkort på Hallands- och Skånetrafiken. Från den 15 juni har jag gjort många resor med tåg och buss. Den 15 augusti är slutdatum, men än är det några resor kvar.

Ven - med regntunga skyar
I dag har jag åkt med öresundståg till Landskrona och sedan med färja till den underbara ön Ven, som ligger som en pärla i sundet mellan Sverige och Danmark. Regnmolnen hängde ganska tunga idag, men på något sätt lyckades jag kryssa mig mellan skurarna och då och då har solen tittat fram.
På Ven kör faktiskt Skånetrafiken med buss, så jag kunde kliva på en buss i hamnen Bäckviken. Linjen går till Kyrkbacken på andra sidan ön och det går bra att hoppa av vid olika hållplatser. 

Tycho Brahemuseet på Ven
Jag stannade vid Tycho Brahes museum, som berättar om hans slott Uraniborg och hans underjordiska skapelse Stjärneborg. Slottet är sedan länge borta, men vallarna finns kvar. Brahe levde mer än tjugo år på ön och gjorde under denna tid en lång rad mätningar och observationer av stjärnor och planeter. 
Gigantiskt mätinstrument på Tycho Brahemuseet
Hans mätningar hade sedan stor betydelse för en förändrad bild av vårt solsystem. När inte längre den danske kungen Christian IV:e ville bidra med pengar till Brahes forskning lämnade han sitt imperium och hamnade så småningom i Prag där han dog 1601. 
Sophie Brahe - Tycho Brahes syster
På museet som är inrett i den gamla kyrkan berättades också om Tychos syster Sophie, som var en mycket intelligent och påhittig kvinna, säkert minst lika duktig som Tycho, men på den tiden var det nästan en omöjlighet för en kvinna att studera och forska, men Sophie var envis och till slut gav Tycho med sig och lät henne vara med vid hans mätningar.
Tycho Brahe spanar mot stjärnor och planeter
Efter museet blev det lunch på Turistgården, som ligger strax intill. Efter lunchen var dagens regn avklarat och jag och min trogne reskamrat Ulf gick en promenad till hamnen vid Kyrkbacken. Där tog vi en kopp kaffe och beskådade stora lastfartyg som passerar nära ön.
Lastfartyg vid Ven
Dagen på ön avslutades med buss från Kyrkbacken tillbaka till Bäckviken och färjan mot Landskrona.
Skånetrafikens gula buss på Ven
Sedan var det bara att bussa sig till stationen och ett pågatåg mot Helsingborg. Där fick vi för första gången under den här sommaren vänta eftersom det var elfel norr om Helsingborg. En halvtimme försenade till Halmstad tycker jag egentligen inte är så mycket att gnälla över.
Tur med väder skulle jag nog snarare säga, efter att regnskurarna passerat i strid ström under dagen.


Monika